Gårdagen var riktigt kul. På förfesten. Sedan kom vi ut på krogen. Nu är jag ju inte där så ofta (igår var andra gången sedan i maj eller något sådant) men fy så tråkigt det har blivit. Fullt med småglin (som jag vet är i rätt ålder, men de är ändå småglin i mina ögon) och bartenders utan split vision (förlåt om jag trampar någon bartender på tårna, men det är fan inte normalt att man får stå i baren och vänta på att bli betjänad i minst tjugo minuter bara för att man inte står rakt fram).
Nej, jag och älskade gick och tog en nattpizza (bättre beslut har man väl tagit i sitt liv, men är man hungrig så är man och jag åt faktiskt bara halva så det är typ okej) och pratade renovering istället. Fullt normal diskussion på en pizzeria sent en lördagsnatt.
Idag har det inte blivit någon normal bakisdag. Men det är svårt när man har en liten huligan att se efter. Barnvakten (mamma) hade en tid att passa mitt på dagen så det var bara att kliva upp och ta en alvedon och se livet från den ljusa sidan.
Men det positiva med det är att köket är mindre ofärdigt nu (svärfar kom förbi och då brukar det alltid bli massor gjort) och jag ser ljuset i tunneln. Jag kan äntligen använda spisen igen (dock bara till att koka lättare saker eftersom vi inte har någon fläkt ännu) och framförallt jag slipper diska i badrummet. Halleluja!
Nu sitter jag på jobbet. För sista gången (om jag nu inte blir utringd när någon blir sjuk, för jag degraderas till vikarie) och det känns vemodigt som attan, men det finns ju ingenting att göra åt det. Bara att hålla tummarna att jag slipper leva i arbetslöshetens land alltför länge. Men jag får avsluta med att läsa favorittidningarna (Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Ångermanland) så det känns bra. Dock är det stiltje på sidfronten (oj så ovanligt) så jag ska se lite serier innan det är niofika och idag är det jag som bjuder på fika. Mums!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar