Under VM i Sydkorea förra veckan pratade de mycket om att det var ganska blåsigt nere på banan. På upploppet var det många gånger ganska stark motvind. Efter att ha varit ute och sprungit nu (yes, tänkte försöka börja vara lite duktig igen) och haft motvind ganska länge, kan jag inte förstå hur de kan springa så fort och på de tider många av de presterade. Själv stod jag nästintill still och var tvungen att avbryta löpningen och gå istället. Helt jävla otroligt!
Är ganska besviken på mig själv, för det blev alldeles för mycket gå istället för springa. Men benen är blytunga och orken har jag glömt någonstans (om ni ser den skicka hem den på en gång). Visserligen har jag inte alls varit lika aktiv som innan sommaren, men ändå, hur mycket ska man behöva tappa egentligen? Skärpning är det vad som gäller hädanefter.
Dock kan jag ju säga att jag ändå är rätt så stolt att jag faktiskt hoppade ur onepiecen (tycker att det är onödigt att svetta ner den) och in i träningskläderna istället för att fortsätta ligga i soffan, som alla andra gånger jag tänkt röra på mig. Så en liten stjärna får jag idag, men bara en liten. För att det ska bli en stor ska det inte vara något jävla "gå" under löpturen, för det heter ju faktiskt LÖPtur inte GÅtur. Så det så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar