lördag, december 18, 2010

first I was afraid, I was petrified.

Vem behöver ett vibrogym när man har en rädd hund? Återigen vaknade jag av att gullegrynet hoppade på ytterdörren. Idag var hon ännu räddare än igår. Stackars lilla vän. Hon fick lägga sig i sängen för att annars hade hon aldrig slappnat av. Det var faktiskt riktigt mysigt att ha henne mellan oss i sängen.

Det tog länge innan hon äntligen slappnade av, men då hade det gått så länge att omsomningen blev omöjlig för mig. Men klockan var ju ändå strax efter tio så det var ju inte så jättefarligt. Men jag tycker riktigt synd om Tara som är så pass rädd som hon är. Det kan inte vara lätt att vara henne dagar som dessa. Mattes lilla gullegryn!

Inga kommentarer: