fredag, november 19, 2010

chapter two: my first love.

Jag var åtta år och gick i tvåan. I klassen under mig gick en väldigt söt pojke vid namn André Anthoney. Hans pappa var från England, därav det "exotiska" (jag tyckte i alla fall det då) efternamnet. Hur vi blev tillsammans kommer jag inte ihåg, men det var då inte den klassiska "fråga chans"-grejen från början. Hursomhelst var vi tillsammans i nästan ett och ett halvt år.

Vi umgicks väldigt mycket med varandra och våra kompisar. Det blev en hel del Ronny och Ragge och då speciellt "Rara söta Anna" eftersom pojkarna tyckte den handlade om mig. Jag var helt övertygad om att vi skulle gifta oss med varandra när vi blev stora och jag ville absolut heta Anthoney i efternamn eftersom det var så exotiskt. Jag tror till och med att vi gifte oss (på låtsas så klart) en gång i tiden... Hm, nu blev jag orolig om vi har skilt oss sedan dess? Kanske måste kolla upp det ifall jag ska gifta mig igen någon gång i framtiden...

Nåja, vi var som sagt tillsammans väldigt länge och trots att vi var så unga umgicks vi nästan varje dag och det är rätt ovanligt i den åldern. Vid den åldern blir det oftast att man frågar chans och sedan umgås man inte så mycket med varandra, men man är ändå ihop, haha. Åh, ibland saknar jag den tiden väldigt mycket för det var så enkelt...

Imorgon: Mina föräldrar!

2 kommentarer:

Moa: sa...

Haha det är så himla kul att läsa detta! :)

Zara sa...

HAhah det där känns som igår =)