Igår var en händelserik dag på jobbet. Vi var tre stycken på eftermiddagen och allting kändes lugnt. Jag satte mig vid datorn för att försöka få till nya passarlistor (listor där det står vad som ska göras på dagarna och kvällarna så att man inte glömmer någonting), Galina gick och städade hos en medan Malin började med lite medicindelning. Jag tog över medicinerna efter ett tag för en av tanterna blev dålig (hon har varit förkyld ett tag och blev sämre och sämre) så Malin stannade inne hos henne.
Helt plötsligt hör jag Malin ropa, jag försökte skynda mig med det jag gör och springer till Malin. Möts av sjuksköterskan och Malin som sitter på sängkanten och ser lite skakad ut. Får besked om att ambulans är på väg. Springer ner för att möta den och hålla upp dörrar. Två duktiga killar börjar med det de är där för.
Plötsligt hör jag ordet ”asystoli”, då börjar jag känna att detta kan nog bara sluta på ett sätt. Ett förstärkningslarm går ut och jag springer än en gång ner för att möta upp och hålla upp dörrar för ännu ett team ambulanssjukvårdare. De arbetar på och som tur är hittar de en rytm och tanten andas igen. Dock inte stabilt, men hon är med oss.
De tar med henne på båren och jag hinner säga hejdå till henne (även om jag inte tror hon hörde det, men för mig känns det bra). Sedan var det dags att förbereda för middagen och vi fick stoppa denna händelse åt sidan för en stund. När jag sedan kommer hem släpper jag inte riktigt allting och börjar fundera på hur allting blev när de kom fram till sjukhuset.
Idag fick jag veta. Tyvärr överlevde inte tanten utan hon fick promenera mot ljuset i morse. Känns på ett sätt sorgligt – döden är alltid sorglig, vem den än drabbar – men samtidigt känns det skönt att det gick snabbt och att hon slapp lida, hon var ju ändå över nittio så det var hennes tur. Vila i frid, E, vila i frid!
Två kollegor från en annan våning kom över precis då de rullade ut båren och de hade tänkt innan de kom över att ”vi vill ha lite action på det här stället”. Man ska verkligen akta sig för vad man önskar sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar